Det ser ut som att "vissa" har fått sig en tankeställare och börjat ta uppsatsen på allvar. Det var på tiden! Nu håller jag bara tummarna för att det ska hålla i sig...

Igår firade jag och Aki vår månadsdag, något försenat, med att gå på bio. Det blev vampyrfilmen twilight som Johanna verkligen rekomenderat oss att se. Och tro mig, det var det bästa jag sett på väldigt länge! Visserligen handlar filmen om vampyrer, men den är inte alls obehaglig utan väldigt spännande och romantisk. Filmen har en stark kärlekshandling om omöjlig kärlek och stundtals blir man riktigt berörd. Samtidigt innehåller den fräcka actionscener. Gå och se den, ni kommer inte bli besvikna! Nu väntar jag otåligt på de kommande två filmerna.. Någon som läst Stephenie Meyers böcker som filmerna baseras på förresten? Om jag kunde drömma, När jag hör din röst och Ljudet av ditt hjärta. Kanske är något man skulle önska sig i julklapp (^^,)

Tack mina kära för allt stöd <3 Tack Mamma & pappa för all peppning, Monica för ditt fina mail, Jessica för ditt stöd och Camilla - syrran för att du kommit med så goda råd! Det här har helt klart vart det jobbigaste jag vart med om i skolväg, det värsta jag vet är att komma i konflikt med andra människor. Utan er skulle hade jag inte orkat vara så stark och bestämd.

Efter att jag skrivit gårdagens inlägg var jag helt inställd på att peta den här tjejen från gruppen. Det skulle helt enkelt inte hålla kände jag. Senare på kvällen fick vi ett väldigt seriöst mail där hon berättade hur dum hon kände sig och skrev ner en massa punkter med saker hon genast skulle ta tag i med uppsatsen. Först kände jag att det redan var för sent. Men efter att ha pratat med den andra tjejen, som inte riktigt kände sig modig nog att kicka henne än, kom vi fram till att ge henne en allra sista chans. Hon fick två dagar på sig att visa att hon kan göra allt det hon skrev i mailet och ska nu alltså producera en omfattande text till fyra specifika delar av uppsatsen. Hon ska med andra ord få jobba arslet av sig för att gottgöra för allt hon tidigare struntat i. Vi förväntar oss nu att hon ska ha åstadkommit en välskriven och användbar text på mååånga sidor på fredag, annars är det tack och adjö. Detta kändes som ett rimligt avtal. Hon får en andra chans och vi slipper, om hon gör ett bra jobb denna gången, skriva dessa delar och kan fokusera på annat. Skulle det nu ändå gå åt skogen så sparkar vi henne direkt och börjar i nästa vecka, på egen hand, skriva dessa delar. Fortsättning lär följa..

Ahhh!! Jag är så jäkla förbannad just nu!! Jag tror jag aldrig har vart nervösare än jag var inför krismötet med c-uppsatsen i morse. Jag hade så ont i magen att det kändes som att jag skulle kräkas. Samarbetet mellan en av tjejerna och oss två andra har ju inte fungerat alls eftersom hon praktiskt taget inte gjort ett jota. Så vår handledare hade kallat in oss för en kristräff. Men när vi klev in i rummet övergick nervositeten till ilska. Det kokade inom mig, men jag gjorde mitt bästa för att hålla det inom mig. Varför ska man vara så jäkla snäll hela tiden och tassa på tå inför människor som tror att de ä bättre än andra? och som dessutom tror att de kan glida med på ett bananskal?? Och så har hon mage att sitta där och säga att vi lämnat henne utanför och att hon inte vetat vad hon ska göra..... Tack och lov kändes det som att handledaren stod på vår sida och såg igenom hennes falskhet. Men det är upp till oss själva att bestämma om samarbetet kan fortsätta eller ej. När mötet sedan är avslutat står hon där och ber oss ge henne en andra chans eftersom hon annars skulle vara lämnad i skiten och få göra uppsatsen senare. Ja, det är så dags nu när det återstår en vecka till slutversionen ska in.... Och hur mycket har hon bidragit med hitills? Kanske 5 % max och det var så dåligt att vi var tvugna att skriva om allt.. Jag kunde helt enkelt inte ta skitsnacket, jag var tvungen att gå hem och avreagera mig. Så nu sitter jag här och skriker med Rage Against the Machine - Fuck you, I wont do what you tell me. Haha. Ska försöka komma fram till något vettigt när jag fått skrika av mig lite till.. Hur skulle ni göra?

I lördags var det dags att fira Jessica som börjar bli vuxen med sina 22 bast. Hon bjöd in oss på en "rysligt" god middag med Tacopaj och kladdkakemuffins. Riktigt mysigt var det att sitta till bords med tjejerna över en bit mat och ett glas vin. Vuxenpoäng där tror jag!? Efter detta drog vi upp partystämningen några snäpp och vi blev det vanliga festglada gänget igen. Vi avslutade kvällen med att gå ut på Konrad och dansa av oss lite.

På söndagen var vi faktiskt uppe redan vid 10-snåret, fastän det tog emot lite. Det var ju första advent och det ville vi fira med lite pepparkaksbak och julpyssel. Sånt här måste vi göra oftare! Har ni börjat julpyssla än?

Puh! Då var de flesta julklapparna införskaffade på traditionellt vis. Skönt, men jäklarns vilken pers! Jag börjar nog bli för gammal för det här, haha! Jag trodde att jag skulle bli tokig på alla damer som stod i gångarna med sina överfulla vagnar när man skulle försöka ta sig förbi. Och på alla karlar som ilsket körde på en för att de inte hade tålamod att vänta. Jisses! Och att åka buss ett halvt dygn för att komma dit och hem. Nej, nu har jag vart negativ nog. Jag hinner nog glömma det här och luras med nästa år också ska ni se! :)

... den nya omröstningen. Önskad av syster Anki :)

Nog för att Göteborg är fint på sommaren, men det är inte mycket som slår julmarknaden på Liseberg. Där snackar vi julkänsla! Och i år fick jag se när Tomten himself tände upp alla miljontals lampor med sin lilla "bomb" och sköt iväg raketer. Mäktigt! Och vet ni vad som var bäst av allt? Jag fick mitt efterlängtade knäckäpple med coucousströssel. Förstår ni att jag var i himlen? (^^,) Dom har verkligen fått mig på kroken de där kommersiella rackarna...

Ser ni min totala lycka?

Självklart tog jag med min Aki till mina andra pärlställen när vi ändå var på plats. Det är nog inte första gången jag gör reklam för Göteborgs bästa sushi - "Super Sushi". Och tro det eller ej, jag fick i karln en hel 5-bitars meny trots att han var så skeptisk innan. Klagade bara på lite sjösjuka efteråt :P

Jag kan se rädslan i ögonen, haha!

Sedan blev det givetvis party hos Jonas en utav kvällarna. Där fick man mingla runt bland några av de gamla klassisarna och Jonas andra sköna vänner. Jag hann dock inte med att snacka med självaste värden lika mycket som jag hade velat, men jag hoppas kunna lura upp honom till Fagge till födelsedan. Vi får väl se hur det går, men jag håller tummarna!