Ofta önskar jag att jag kunde samla hela min underbara familj/släkt och alla mina fina vänner till ett och samma ställe. Ibland, som idag, blir jag så splittrad av att ha er så utspridda. Vissa är i Japan, andra i Göteborg och Örebro, någon i Östersund och många i Fagersta. Men här i Västerås är det ganska tomt.. får inte riktigt något flyt. Jag reser runt för att trivas, vilket gör mig än mer splittrad när jag kommmer tillbaka igen och det blir tomt. Västerås är mitt hem och jag trivs hur bra som helst här i min lägenhet och med skolan. Men det hade inte skadat att ha någon som man bara kunde kila över till för att slippa ensamheten..

Det händer saker i Annas liv. En dörr stängs men istället öppnas ett fönster. Kryptisk, jag vet.

Ibland måste man lämna något kärt bakom sig för att komma vidare. Något jag har lärt mig är att lita till mitt hjärta, min instinkt, att det leder mig på rätt väg. Kanske har jag kommit ett steg närmare nu. Det känns i alla fall så.

Tack för att ni finns! 

Puss på er!

...I could put on the back of a postcard

And no song that I could sing but I can try for your heart

And our dreams and they are made out of real things
Like a shoebox of photographs with sepia-toned loving

Love is the answer at least for most of the questions in my heart
Why are we here? And where do we go? And how come it's so hard?

It's not always easy and sometimes life can be deceiving
I'll tell you one thing, it's always better when we're together

- Jack Johnson

Idag är det 5år sedan min kära mormor gick bort. Hon var en väldigt viktig person för mig och finns därför i mina tankar ofta fortfarande.

Vi hade många glada minnen tillsammans hon och jag. Jag glömmer aldrig hennes härliga leende och skratt som smittade så. Hur hon kunde gå fram till vilken främling som helst och prata om ditten och datten. Och hur hon satt framför Bingo-Lotto och svarade på Lokets uttalanden och kommenterade vilken kändis som var ihop med vilken och vem som hade barn med vem. Hon hade stenkoll! Det var så härligt enkelt och bekymmerslöst att vara med mormor. Saknar till och med hennes underbara köttbullar och brunsås som vi alltid fick när vi hälsade på. Det finns ingen som kan göra det som hon! Men mest saknar jag hennes närvaro.. att bara sitta och äta gröt tillsammans med henne en söndagmorgon i hennes kök. Eller spela ett parti plump. Och känna att hon finns där, nära.

Önskar jag hade fått fler år tillsammans med dig mormor.. du kommer alltid finnas med mig!

Tänk vad en massage kan göra underverk för själen. Känner mig som en ny människa nu, hoppas det håller i sig. Tack sis för behandlingen! <3

ღ____________________________________

Åh, vad jag älskar de här textraderna ur Takidas låt Curly Sue:

Your strength is so hard to find,
I feel so much stronger now,
the feeling´s alright.
Your words make me whole again,
those eyes cannot ever lie,
you´re so divine
I´m not ever alone, you´re not ever alone

____________________________________ღ

Från det ena till det andra. Funderar på att vara Lilla My på lördag.. men vad gör det Tom till? Snusmumriken? :P

Oooooooooooooooooch, det gick jättebra! Äntligen någon som engagerar sig och vill hjälpa mig att hamna rätt i systemet :) Jag kommer att börja på MDH i januari om allt går vägen och får hjälp nu i höst med att knåpa ihop ett kursprogram för vårterminen. Tipp-topp!

Längtar redan efter min kommande lägenhet i Västerås, vad det än blir. Även om mamma och pappa är helt underbara och allt det där så känns det helskumt att bo hemma igen. Och det känns som att allt sedan juni bara har gått ut på att flytta hit och dit. Först hem till Jossan, sen till lägenheten i götet och nu hit igen för att planera nästa flytt till Västerås. Hoppas nästa år blir lugnare på den fronten.

Nästa vecka får jag riktigt bredband hit. Då ska jag försöka bli lite duktigare på att skriva här. Så länge tänkte jag bidra med lite bilder för den fortsatta uppdateringen.

Jag och Tom på inflyttningsfest hos Jessica för ett par veckor sedan.

Och gissa vem som äntligen pallrat sig hem från USA? Är så glad att ha Annelie på hemmaplan igen :)

Och Gänget har fortsatt sin party-rundresa i Sverige. En helg i början av oktober gjorde vi clubarna i Örebro osäkra när vi hälsade på hos Johanna. Det var som vanligt hur jädrans kul som helst!!

"Hitta en kille som kallar dig vacker istället för het

Som ringer upp dig när du lägger på

Som skiter i alla tjejer han kan få

Som ligger vaken bara för att se dig sova.
Han som vill visa dig för världen att du är någonting.
Som håller din hand inför sina kompisar.
Han som hela tiden påminner dig om hur mycket han bryr sig om dig.
Som tar med dig när han träffar sina kompisar och säger:
"Detta är hon Jag älskar"

Något annat är inte bra nog .. för någon! Så ska jag också ha det nån gång :)

Jag ser faktiskt fram emot att se vad framtiden har att ge mig nu.. min väg är inte längre utstakad, den kan fortsätta åt vilket håll som helst. Tänkte på det idag när jag åkte hem med busssen (där jag alltid sitter och filsoferar) att jag inte längre har några egentliga planer för framtiden. Jag har verkligen världen för mina fötter nu. Vad som helst kan hända. Det var en lycklig känsla, så härligt och obundet på något sätt. Men samtidigt lite ensamt..

Men jag är så himla lycklig för alla ni som bryr er! Det har verkligen visat sig vilka sanna vänner jag har, och familjen sen! Ni är helt fantastiska! <3