Jag ser faktiskt fram emot att se vad framtiden har att ge mig nu.. min väg är inte längre utstakad, den kan fortsätta åt vilket håll som helst. Tänkte på det idag när jag åkte hem med busssen (där jag alltid sitter och filsoferar) att jag inte längre har några egentliga planer för framtiden. Jag har verkligen världen för mina fötter nu. Vad som helst kan hända. Det var en lycklig känsla, så härligt och obundet på något sätt. Men samtidigt lite ensamt..

Men jag är så himla lycklig för alla ni som bryr er! Det har verkligen visat sig vilka sanna vänner jag har, och familjen sen! Ni är helt fantastiska! <3